.

Jag orkar inte längre känna mig så missplacerad vart jag än är. Jag vill bli nått, men jag vet inte vad. Nånting. Nånting som känns viktigt. Nånting som känns vettigt och på riktigt. Men främst så behöver jag energin och framförallt rutiner. För just nu är jag bara arg hela tiden. Arg på allt. Arg på att solen skiner. Och det vill jag inte vara längre. Jag är trött på att ha dåligt samvete hela tiden. För allt. För alla. Dåligt samvete för att jag inte visat tillräckligt hur mycket jag bryr mig, dåligt samvete för att jag inte visat uppskattning. Dåligt samvete för de gånger jag inte orkat finnas där, även fast jag så himla gärna har velat. Dåligt samvete för att jag inte tillåter mig själv att vara glad, riktigt riktigt glad. Sådär på djupet. För att jag vågar inte vara sådär riktigt glad på djupet längre. Det känns precis som att jag inte får det. Inte för mig själv. Visst kommer jag studsa tillbaka. Visst kommer jag vara glad igen. Men måste det ta sådan förfärligt lång tid, och hur gör jag? Jag har glömt.