För att du är den finaste jag vet

Det var alldeles för länge sedan jag skrev av mig. Har så mycket känslor som bara bubblar upp i mig just nu. Känslan av att älska någon, känslan av att sakna denna någon, känslan av att för första gången på två veckor sova ensam i en 120 säng. Det är nästan så att jag bokstavligen tappar andan om än bara för en halv sekund. Tänk om jag hade ord till att beskriva hur mycket jag älskar. Vilken oändlig kärlek jag känner. Och vilken otrolig lycka det är att få känna all denna kärlek tillbaka. Med dig kan jag klara vad som helst. Jag älskar dig, min fina Hampus.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0